För inte alltför länge sedan, tja, inte ens en timma sedan, så var det den 31 juli. Och vad är så speciellt med 31 juli undrar du? Den 31 juli föddes min storebror Henning. Och nu så är han 18 år gammal =).

Trots att jag och min bror småtjafsar så som alla syskon gör, och inte är överrens om allt... Så ser jag upp till honom, och det har jag alltid gjort! Skulle du fråga mig vem min förebild är, så svarar jag utan tvekan; Henning.
Eftersom det var just Hennings dag för inte så länge sedan så kan jag inte undgå att tänka på honom, och eftersom bloggen är som min fristad, så tar jag mig friheten att spilla ut det jag känner om min bror =)

Detta inlägget är helt och hållet dedikerat till min storebror Henning Larsson.

Som hund och katt, ibland många skratt(ofta!)
Vi kanske inte höll varandras händer, men jag visste alltid, ända sedan barnsben, att du alltid finns där för mig.
Vad gör att jag ser upp till dig så mycket? Självklart så gillar man sina syskon, men just du Henning... Jag vet inte, vi har alltid haft ett väldigt speciellt band till varandra. Jag vet inte ens varför jag skriver detta, kanske för att jag vill få ur mig svåra känslor. Det är jobbigt att inte kunna ha dig i vardagen, men så är det. Det som gör att jag klarar av det är att jag vet att du ALLTID, oavsett vad(och det betyder inte att jag tar dig för given på något sätt), finns där för mig. Jag är inte den bästa på att låta det jag känner komma ut, men detta är bättre än ingenting, åtminstone för mig. Det är tungt att bära, det måste ut.

Grattis till kärran haha, och se till att övningsköra så mycket du kan, det ska bli så otroligt kul när du får körkort, jag kommer vara så glad för din skull! De tre veckorna lönade sig verkligen! =) Snart är du vuxen... Herregud... Tiden går så fort... Eller nej! Herregud! Nu är du vuxen! =O Myndig ju! Fast vuxen-vuxen är man inte förrän man flyttat hemifrån och betalar sina egna räkningar =)
Ha det göttans! Eller nåt... Nä men... Jag vet att du trivs väldigt bra där du är och det är jag väldigt glad över =) Att vi inte delar samma vardag är trist, men så är det ju. Det finns många somrar, vintrar och lov =)