Smågrejer som skulle kännas befriande

Fy fan vad jag längtar tills jag gått ut gymnasiet. Då kan man börja sina studier på allvar. Så ser jag på det iallafall. Det är jättesvårt det här med jobb tycker jag. Jag har fortfarande ingen aning vad jag vill bli. En sak är säker dock: Jag vill INTE bli en kontorsnisse O_O. Herregud vilken tråkig tillvaro, samma skit jämt och ständigt. Nä, jag vill ha ett jobb som är en utmaning, nåt som driver mig framåt och som får mig att vilja gå till jobbet, även när det är tufft.

Jag längtar tills den dagen då jag har mitt egna boende. Vilken frihet. Den enda man måste ta hand om är en själv. Självklart är det tufft också, åtminstone i början men det är det värt. Vilken frihet! Om jag inte vill diska en dag: FINE! Om jag inte vill sitta i köket och äta: FINE! Det är såna smågrejer som skulle kännas befriande. Bara rätten att få bestämma själv. Jag vet inte... jag är nog inte familjetypen. Jag trivs inte med att behöva ''lyda'' andra människor i mitt egna hem. Som min bror så fint uttrycker det så är jag tydligen: ''En ung, tuff rebell''... Jag gillar verkligen inte hur det klingar i öronen men men... Rebell? Vad fan är det för nåt egentligen? Om det är att stå upp för sig själv och inte följa strömmen bara för att, ja då är jag nog en rebell... Usch jag får dåliga vibbar av det ordet! =P Måste lägga in någon gräns för hur ofta jag får använda det ordet i ett blogginlägg xD

Nog med klagomål idag. Börjar jag klaga så har jag svårt för att sluta som den pessimist jag är ^^ Haha jag vet inte om jag är det men det går väl kanske i vågor. Ingen aning faktiskt. Försöker faktiskt mitt bästa för att sluta detta destruktiva tankesättet. Hur ska man annars orka med vardagen?

Ha en bra dag! =)


Det här är vad jag vill ha: Peace of mind!
Utflyttningsdagen är mig kär!
Vad heter du? =):


E-postadress: (Det är bara jag som ser den)


Din blogg:


Kommentar:

        Kom ihåg mig?
Min profilbild
Rss